nittiotretolvnollett

Ja, så kom vi till det där med dagen igen. Vet ju att ni tycker det är sååå intressant att läsa om mina ohändelserika dagar men idag får ni stå ut. Man vet ju inte hur länge man lever (:

Klockan halv nio intog jag sittposition i Ystad hos Carlos. Underbar man det där, och fina naglar fick jag till specialpris. Det där om att han var gay. Nja, jag är faktiskt lite osäker numera!
Efter detta begav jag och bror sig mot MAX för att äta lunch. Fortfarande hade jag flyt och fick ett års frikort på MAX. (Tack?)
Jag och bror fortsatte våra små äventyr ut på stan och kikade litegrann i affärer, hittade ett par underbara skor från Wera men mina smala ben (som för tillfället är GIGANTISKA) var givetvis för små så skorna nästan ramlade av. Heh?

Jag och mamma fortsatte resan mot Lund och St Lars. Usch säger jag bara. Med andan i halsen kom vi fem minuter för sent men de var ingen fara. Jag kan ärligt säga att jag inte har gråtit på flera månader. Vi kommer in i undersökningsrummet, jag sätter mig i mammas knä och börjar störtböla. WTF liksom? Okej lite glapp i hjärnan där? Nja kanske. Vägrade vägning men det slutade med att jag gått upp i vikt, lite grann i alla fall. Sorgligt men sant. (Har man anorexi så har man tyvärr det) Mitt bölande höll i sig ända tills vi skulle gå. Lite medicinsnack blev det och värdena såg inte alltför lovvande ut. Men värre kunde det ha varit!

Efter denna långa dag körde JAG oss först till solariet (Hur kom det nu in i bilden liksom?) o sen hem till vårt trygga hus!

Och nu sitter jag här i någon konstig ställning (Vem har sagt man måste vara normal?)

Woops, det blev länmgre än vad som var meningen men läs för guds skull. Det är jätteintressant! not

och för att tillslut variera inlägget lite lägger jag till en bild på mitt underbara solarie :D